Imorrn, då fyller jag år.
Hela 30 år blir jag då!
Jag älskar att fylla år, det är något av det bästa som finns. Helst av allt skulle jag vilja klä in hela huset i ballonger och sätta upp skyltar och baka tusen olika sorters kakor och... ja, massa annat!
Fast jag håller det på en lite lägre nivå nu faktiskt. På nåt sätt känns det som att man måste det. Ju äldre jag blir, desto mer får jag känslan av att jag på något sätt borde skämmas för att fylla år. Att jag ska tagga ner lite och inte reagera så hårt över det.
Så då lägger jag band på mig och drömmer mig bort i tankarna istället. Där inne får jag fylla år precis som jag vill! Med äkta Alice-i-underlandet-tea-party-style. Ungefär så ser jag det framför mig.. =)
Jag hade nog också firat det så. Men jag jobbar så jämarns mycket att tiden bara rinner i väg och hittills har jag bara bakat tre sorters godsaker.
Det enda som jag ogillar lite med att fylla år är att få presenter. Eller, jag älskar verkligen att få presenter, men helst av allt vill jag samla dem i en hög och öppna dem när jag är ensam.
Jag avskyr verkligen den förväntan som byggs upp när man öppnar ett paket. Tänk om jag inte älskar det jag får. Tänk om den som gett, blir besviken över min reaktion.
Näe, låt mig få presenterna, och låt mig sen öppna dem i lugn och ro när jag är ensam.
Jag älskar alltid allt jag får. En present är ju faktiskt en gåva från någon som tycker om mig, och dem anser att jag borde ha den saken. Självklart ser jag det fina i det.
Men det är inte alltid jag känner så direkt när jag öppnar paketet. Ibland kanske jag blir mest förvånad och undrar hur människan tänkte nu.
Ibland efter jag har öppnat alla paket så tittar jag på mina presenter och tänker "men varför var det ingen som gav mig det som jag ville ha, och bad om?".
Men sen när jag har fått fundera ett tag, och tänkt över vem jag har fått vad av, då inser jag det fina i alla presenter, och då kan jag verkligen, verkligen tacka för dem. Av hela mitt hjärta och med ärlig och innerlig glädje.
Nu vet jag att det inte riktigt är accepterat att göra så. Paket ska öppnas så fort man har fått dem, annars är man respektlös av någon anledning. Jag har aldrig riktigt förstått det där.
Ja, jag tycker inte om att ge presenter heller. Eller jo, jag gillar att ge, men jag vill inte vara med när det öppnas.
Men just nu tänker jag fokusera på min födelsedag och allt det underbra, fluffiga, gulliga, superbra, glada, förträffliga och goda.
För vet ni vad?
Imorrn, då fyller jag år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar