Sovmorgon

Eller så kanske inte.

Idag skulle jag minsann ta lite sovmorgon. Gubben skulle få gå upp med barnen och se till att dem tog sig iväg till skolan och jag skulle sova ut, ordentligt, länge och med glädje!

Det var min tanke i alla fall.

När jag vaknade på morgonen var jag hur pigg som helst och ville inte alls somna om, så det blev gubben som fick sovmorgon istället.

Nu känner jag mig lite snuvad på min sovmorgon. Jag var ju ändå inställd på att sova länge. Visst är det skönt att vakna utvilad, men ändå.

Det känns... fel på nåt sätt...