Ljuvliga tekakor

Doften av nybakt bröd ligger tungt i hela huset. Magen är full av bröd med mycket smör och tjocka skivor herrgårdsost.

Ja, i dag bakade jag tekakor. En väldans massa tekakor. Jag vaknade nämligen imorsse och kände genast att det var något som den här dagen behövde. Var till affären och handlade en sväng, passade på då det blev en oplanerad tur med bilen. Äldsta barnet missade bussen och behövde skjuts för att ta sig till skolan. Jag kom ihåg att köpa extra mjöl, passade på att handla socker också.  Lite mjölk visste jag skulle behövas. Stod med ett paket jäst i handen men kom på att vi ju faktiskt har två paket hemma, onödigt då att köpa fler.

Vid ett tänkte jag påbörja baket.  Det var då jag kollade våra två paket med jäst och insåg att båda gått ut och var obrukbara. Blev att skicka iväg ett sms till älsklingen och be han handla på vägen hem. Sen var det ju dags för middag och lite städning så det var först vid halv sex som baket kom igång! Med anda ord blev det lite sena mackor, men det kunde jag stå ut med.

Fler borde baka dessa. Lätta att göra och otroligt goda. Här har ni receptet:

Du behöver:

50 gram jäst
6 dl mjölk
2 dl havregryn
75 gram rumsvarmt smör
2 tsk salt
3 msk strösocker, honung eller sirap
1 ägg
12-15 dl vetemjöl

Så här gör du:

Smula ner jästen i en bunke. Värm mjölken till fingervarmt och häll över jästen,  rör tills den löser sig. Blanda ner havregrynen och låt stå några minuter.

Rör ner salt, sötning, ägg och mjöl. Blanda sen in smöret. Knåda degen ordentligt några minuter och låt jäsa under bakduk i 45 minuter.

Lägg upp degen på bakbordet och knåda lite. Blanda i mer mjöl om det behövs, den ska inte vara alltför kladdig.
Kavla ut degen ca 1 cm tjock och stansa ut rundlar med hjälp av ett bakmått eller ett glas. Själv använder jag ett glas som är 9 cm i diameter.

Lägg rundlarna på en bakplåtspappersklädd plåt och strö lite mjöl över. Nagga med en gaffel och låt jäsa under bakduk i 30 minuter.

Grädda bröden i ca 7-9 minuter i 250 grader.

Låt svalna under bakduk.

Gardiner och symaskiner

I flera dagar har jag suttit och sytt. Jag som nästan gav upp det där med att förstå mig på sömnad. Det verkade mest krångligt och jobbigt och jag tappade modet och i slutändan även motivationen, men nu har jag hittat både mod och motivation och insett att det ju är världens roligaste.  Visst, det hjälper att använda massa roliga tyger och att sy på min gamla Bernina.

Men idag har jag funderat en massa på gardiner. De jag har i köket är så somriga och dem gör mig så glad men kanske, kanske att jag skulle vilja byta ändå. Till någon med rostiga toner. Och lite brandgult. Kanske är det min längtan efter hösten som gör det. Jag får nog se till att sy mig ett par.

Vinbärskaka

Oftast glömmer jag bort vilket överflöd vi har vid den här tiden på året. Massor av bär och frukt som mognat, redo att plockas.
I år är första året som min svartvinbärsbuske vill vara med i leken. Jag fick den för fyra somrar sen, en liten skruttig sak som jag planterade i ett hörn av trädgården. Varje sommar har det kommit några få bär på den, men aldrig tillräckligt för att kunna göra något av det. Kanske är det sommarens regn som gjort att den ger bär.
Tänk vilken lyx det är med alla gåvor som naturen ger. Hur mycket vi kan få, utan att det kostar oss något alls.
Jag tog tillvara på en del av bären igår och gjorde en kaka. Lite sur och lite söt, en underbar blandning.

Du behöver:
75 gram smör
2 ägg
2,5 dl socker
2,5 dl vetemjöl
2 teskedar vaniljsocker
Ca 2 dl vinbär

Gör så här:
Smält smöret. Vispa ihop ägg, socker och vanijsocker.
Häll i smöret och vispa sedan ner mjölet.
Häll smeten i en 24 cm form, smord och bröad, och strö över vinbären.
Grädda i 30-40 minuter i 175 grader.

Jag gillar att äta den som den är, men det passar riktigt bra att servera med en klick vispad grädde.

Så gå ut och plocka lite vinbär nu. Har du inga egna buskar så fråga en granne eller någon annan som har. De flesta brukar få alldeles för mycket och säger oftast ja om en frågar snällt.

Varma veckor

Augusti har bjudit på en värme som nästan känns bedövande. På sociala medier kan en se hur alla njutit av solen, själv har jag försökt hålla mig sval. Jag tål inte riktigt värme så bra och mår mest illa.
Det gör å andra sidan att jag med gott samvete kan sitta inne vid min symaskin, med en fläkt bakom ryggen och vattenflaskan nära till hands. Det har varit min njutning.

Jag gör det imorgon

Den här helgen hade jag säkert tusen saker att göra. Men så visade det sig att vädret var helt underbart och vinden valde att lägga sig för tillfället och då kändes alldeles för dumt att slösa bort tiden med en massa måsten. Istället gjorde jag och gubben upp en eld och grillade sidfläsk och palt, drack lite öl och njöt av värmen från solen och sprakandet från elden. Helt magiskt, och helt klart värt ett stökigt hem.

Pi-day

Idag är det den 14 mars. Det är dessutom Pi-day eller pie-day som den även kan kallas.
Dagen kan ju nämligen skrivas 3.14, vilket även är de första siffrorna i Pi.

Därför ställde jag mig och gjorde en paj. Alla dagar som firas genom bakning är ju bra dagar.

Årets paj blev laktosfri och glutenfri genom att jag gjorde hemgjord vaniljsås och hade kokosmjölk och mandelmjöl i smuldegen.

Jag använde mig av blåbär och svarta vinbär, täckte botten på en pajform med bären och strödde över 1 msk socker och 1 msk kokosmjöl.

Smulig gjorde jag av 3 msk socker, 3.5 dl mjöl, 1 tsk vaniljsocker och 1 dl glutenfria havregryn som blandades ihop innan jag kramade in 150 gram smör. Hällde detta över bären och gräddade i ugnen på 200grader i 20 minuter.

Som mjöl valde jag 3 dl kokosmjöl och 0,5 dl mandelmjöl.

Ska lägga ut receptet på vaniljsåsen senare, det är för gott och enkelt för att hålla för sig själv.

Nu ska jag njuta av min paj, innan jag sätter igång med middagen.

j

En kvällspromenad

Jag låg och halvsov i soffan kl åtta på kvällen. Hade dragit en varm filt över mig och kände att sömnen var nära.
Då ringer telefonen och på andra sidan luren befann sig min vän Ebba. Hon ville ut med sin hund och undrade om jag ville slå följe. Av någon anledning sa jag ja, satte mig på cykeln och for iväg. Mötte upp henne efter 3 km, tog en promenad på ca 3 km och cyklade sen hem igen.

Och jag ångrar mig inte. Det var verkligen skönt att få röra lite på sig, och vädret var som gjort för det. Nu är jag inte längre trött, utan istället full av energi och glädje. Gissar på att jag kommer sova gott också.

Finaste Gogo.