Jag får väldigt ofta tips på hur jag kan göra för att bli mer hälsosam. Det är många som genom åren har förklarat sin oro för min hälsa och vill att jag tar hand om mig. Mängder av goda råd har gått in i mina öron. Så pass många att jag till slut på allvar börjar fundera på ifall det faktiskt är så att jag är ohälsosam.
Detta är dock en tanke som jag inte alls gillar. En tanke som ger ångest och får mig att vilja gå till ytterligheter för att förändra min livsstil. Jag tog och gick igenom mitt liv lite granna.
Jag är snart 32 år. Inte särskilt gammal. Jag lever ihop med min sambo och hans två barn i ett hus med gångavstånd till staden och alla affärer.
Jag tar sällan bilen. Tycker bättre om att cykla eller gå, vilket gör att det blir ofta en eller två promenader varje dag. Jag går nog i snitt ca 30-40 minuter per dag. Utöver det tar jag även en halvtimmes promenad per dag i rent motionssyfte.
Nästan all mat vi äter lagas från grunden av råvaror som är ekologiska och lokalproducerade. Nån enstaka gång äter vi köpta köttbullar och ännu mer sällan äter vi ute. Maten består ofta till största delen av grönsaker, både i maten och bredvid.
Jag har haft problem med stress och har därför kontakt med en sjuksköterska. När jag var där tidigare bad jag henne kolla lite saker, för att se hur min kropp mår. Där visade det sig att jag är en mycket frisk människa med inga som helst hälsoproblem. Min värden är helt normala.
I hemmet försöker jag minska användandet av kemikalier och plast. Jag gör eget rengöringsmedel, använder väldigt lite produkter på huden och nu senast bytte jag ut sköljmedlet mot ättika. I köket lagar vi mat i gjutjärn och använder trä eller metall för att röra om i grytorna. Bunkarna består av metall eller glas och matlådorna likaså.
Jag lever alltså, enligt mig, väldigt hälsosamt. Jag äter bra, rör mig bra och tar hand om min hälsa på mer än ett sätt. Både genom yttre påverkan och inre.
Ändå fick jag, senast igår, en kommentar om att jag borde vara rädd om min hälsa. Att jag borde ta hand om mig och tänka på vad jag äter och gör. Trots att jag lever som jag gör känner många oro över min livsstil.
Detta handlar inte om att jag röker. Jag får extremt lite kommentarer om det. Det handlar inte om att jag dricker vin ibland, det är det ingen som bryr sig om. Det handlar enbart om en sak.
Min övervikt.
En enda liten detalj som gör att andra känner att det är helt okej att dra slutsatser och trycka ner mig. Att dem gång på gång ska försöka få mig att må dåligt över mig själv.
Men jag har kommit till en slutsats. Jag tänker inte gå med på det längre. Det räcker nu. Nästa person som kommer med "goda råd" kommer att få en utskällning till svar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar